Kulturen sitter i kaffemaskinen (faktiskt😀)

Vem gör det som ingen måste?

Det var ett helt vanligt möte, kunden erbjuder kaffe. Vi går ut i köket – och där står någon och rengör kaffemaskinen. Vi väntar lite, småpratar om vikten av kaffe, och vi tackar henne för att hon pysslar om den viktiga maskinen.

Det visar sig att det är företagets IT-chef som är den som pysslar om kaffemaskinen. Att det inte är hennes ansvar är ganska tydligt, ingen hade heller bett henne att “pyssla” hon valde att göra något som är viktigt för väldigt många - Dagens första kopp kaffe☕🥰.

Och det väckte en så viktig dialog i det här mötet -  Vem gör det som ingen har som sitt ansvar?

Det finns något starkt i de där små men viktiga handlingarna. När någon plockar undan efter ett möte, hjälper en kollega utan att det syns, tar initiativ i förbifarten – för att det gynnar helheten.

Det är sådana saker som bygger kultur.
Inte policies eller styrdokument – utan vardagliga beteenden. Det är där vi ser om självledarskapet fungerar, och det är också där det brister, om vi bara fokuserar på “mitt ansvar” och “mitt område”.

Ett team med ansvarskultur

I vårt program för styrkebaserat självledarskap pratar vi mycket om just det.
Hur vi tillsammans skapar ett team där man inte bara gör det man måste – utan det som behövs.

Och det fina är:
✅När det fungerar, bygger det både engagemang och stolthet.
✅Att få känna att man bidrar.
✅Att andra ser det.
✅Att vi gör det här tillsammans.

💬 Tre frågor du och ditt team kan fundera på den här veckan

1. Vad är det “ingen äger” hos oss – som ändå behöver bli gjort?
2. Hur visar vi uppskattning för de initiativ som ofta går under radarn?
3. Vad händer om vi börjar prata om ansvar som något delat – inte bara tilldelat?

Självledarskap handlar inte om att göra allt själv.
Det handlar om att ta ansvar tillsammans – också för det som inte syns i någon rollbeskrivning.